Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna. Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund. .

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för inställning till ämnet idrott och hälsa när det gäller intresset för ämnet och dess innehåll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att få svar på detta har följande problempreciseringar ställts: vad har pojkar och flickor för inställning till ämnet idrott och hälsa på högstadiet?, Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller val av aktivitet, i så fall vilka?, Deltar flickor på samma villkor som pojkarna på idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas inställning till idrott och hälsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplägg och i resultatet visas svaren på enkäter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att inställningen till ämnet idrott och hälsa är mer positivt bland pojkarna.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Den fysiska inaktiviteten ökar och därmed förekomsten av hälsorisker diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som är nutidens största folkhälsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursäkterna för detta ökar. Mycket tyder på att ämnet och dess lärare marginaliseras i skolan då allmänheten saknar förståelse för dess syfte och målsättning. Tidigare forskning visar även att elevers förväntningar inte alltid överensstämmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som påverkar rörelseglädje genom fokusgruppssamtal med föräldrar till barn i Hälsoprojektet, där rörelseglädje har dokumenterats.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad.

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.