Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor ? tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien.Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Bakgrunden till studien grundas i att det har visat sig att utrikesfödda ungdomar tenderar att klara sig sämre än svenskfödda elever vad gäller läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever är svårutredda och därför är en undersökning inom området viktig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger beskriver och resonerar kring sitt arbete med kartläggning av nyanlända elever och hur de går tillväga för att upptäcka och stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av specialpedagoger, speciallärare och lärare på språkintroduktioner i tre olika kommuner av varierande storlek.Studien visar att skolorna i ett tidigt skede använder sig av elevsamtal för att få en bild av skolbakgrunden. I övrigt visar sig inget systematiserat tillvägagångssätt, men ofta visar sig elevens kunskaper och svårigheter i det dagliga skolarbetet.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

Titel: Åtgärdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lägger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan är oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag därför att undersöka på vilket sätt matematiklärande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag variation i pedagogernas arbetssätt med matematik. Vissa fokuserade mycket på matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lära barnen matematik. Min undersökning är baserad på intervjuer av sex pedagoger från två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.