Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig.

Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Syftet med vår undersökning var att få en ökad förståelse för pedagogers olika syn på läxor och hur de motiverar användandet av dessa. Vår undersökning, som är av kvalitativ karaktär, är baserad på intervjuer med pedagoger verksamma i skolans år 1-5. Vår slutsats av undersökningen är att de pedagoger vi intervjuade inte använde sig av läxor oreflekterat eller av tradition, utan att de istället hade klara åsikter om läxor. Resultatet visar också att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av individuellt utformade läxor. Vad gäller huruvida läxan påverkar elevens lärande positivt skiljer sig pedagogernas uppfattningar åt.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet.

Hur elever i år fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlärning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det är med goda relationer till såväl pedagoger som kamrater..

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhållningssätt till anmälningsplikten är. Anmälningsplikten grundar sig i socialtjänstlagen och innebär att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmäla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag använt mig av en vinjett där jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmälningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gärna kontaktar andra än socialnämnden i första hand när anmälningsplikten blir aktuell. Det står att de gärna kontaktar annan personal, föräldrar eller har samtal med eleven i fråga innan de kontaktar socialnämnden.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser åtta pedagogers syn på förskolan och det arbete som utförs gällande den sociala tryggheten på förskolor. Vårt syfte med denna undersökning har varit att ta reda på hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas där, samt ta reda på hur pedagoger arbetar med barn som behöver stärka sin självkänsla och sitt självförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda på om antalet barn och sammansättningen av barn kan påverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten är viktig för barns lärande och att det sociala samspelet är viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat på förskolan främjar arbetet med trygghet.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun. Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo.

Studien inriktar sig på ämnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken kompetensutveckling är det som efterfrågas av pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer på varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på pedagogernas möjlighet att påverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda.

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat. Resultaten av svaren från pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd socker, frukostens sockerinnehåll har minskat och att socker påverkar hälsan negativt. Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna. .

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.