Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Sammanfattning Vårt undersökningsområde är baserat på vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och internationalisering, vilket vi fått under utbildningens gång. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida pedagoger använder skönlitteratur i skolan i internationaliseringsprocessen samt vilken betydelse detta har för elevernas utveckling, lärande och förståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som elever i grundskolans tidigare år för att få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi fått visar att samtliga pedagoger ställer sig positiva till att använda skönlitteratur i undervisningen. I intervjuerna med pedagogerna har det framkommit att skönlitteratur kan användas på olika sätt för att öka elevernas förståelse av omvärlden.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt pedagogerna säger sig utgå ifrån i arbete med tvåspråkiga elever, med annat modersmål än svenska, i grundskolans tidigare år samt på vilka sätt pedagogerna upplever att deras undervisning påverkas av dessa elever. Utifrån denna redogörelse vill vi även tolka hur pedagogerna förhåller sig till tvåspråkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer där det har ingått fem pedagoger, som arbetar på grundskolans tidigare år, på olika skolor. Intervjuerna har präglats av semistandardiserade och ostrukturerade där intervjufrågorna har formulerats i förväg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhävt att tvåspråkigheten har många fördelar, bland annat mångkulturalismen, som medför att barnen lär sig att uppskatta och acceptera varandra.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning..

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

I dagens skolor är det många elever som lämnar både grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Orsakerna till detta läggs ofta på de enskilda eleverna och inte på skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror på faktorer som rör både skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullständiga betyg. Studien har närmat sig dessa förklaringar ur både ett lärar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas måluppfyllelse beror mycket på den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och både lärare och elever anser att det elevernas livssituation är avgörande för deras inlärning och för hur de uppnår målen.