Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur nÄgra utvalda pedagoger tÀnker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svÄrigheterna.För att skapa oss förstÄelse för vÄrt syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i Ärskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att det allra svÄraste, i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, Àr att fÄ eleverna motiverade. Pedagogerna anvÀnder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig stÀndigt.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att flersprÄkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utlÀndsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flersprÄkighet? För att fÄ en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flersprÄkighet och söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fyra lÀrare som undervisade vid olika nivÄer inom skolvÀsendet. Eftersom vi utgick frÄn det talade ordet anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansÄg att flersprÄkighet var en personlig tillgÄng för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder pÄ samhÀllsnivÄ.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa nÀr det gÀller intresset för Àmnet och dess innehÄll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att fÄ svar pÄ detta har följande problempreciseringar stÀllts: vad har pojkar och flickor för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet?, Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller val av aktivitet, i sÄ fall vilka?, Deltar flickor pÄ samma villkor som pojkarna pÄ idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplÀgg och i resultatet visas svaren pÄ enkÀter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att instÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa Àr mer positivt bland pojkarna.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mÄl som medför att lÀrare bör anvÀnda undervisningsmetoder dÀr elever fÄr möjlighet att samarbeta och lÀra tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever pÄverkar lÀrande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lÀrarna. SYFTE: Syftet var att ta reda pÄ hur matematik/NO-lÀrare beskriver och resonerar kring elevers samlÀrande i undervisningssammanhang, pÄ grundskolans senare Är (Är 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lÀrare med olika bakgrund som jobbar pÄ tvÄ olika skolor för att ta reda pÄ deras beskrivning och resonemang om samlÀrande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO betrÀffande samlÀrande.