Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

VÀrdegrunden Àr ett omdiskuterat begrepp, skolan har Ànnu idag 2006 svÄrt att omsÀtta vad den innebÀr i praktiken. LÀraren stÄr framför ett svÄrt uppdrag, nÀmligen att utifrÄn ett mÄngkulturellt samhÀlle i gemenskap med förÀldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med vÀrdegrunden i skolÄr 4-6. För att finna svar pÄ detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute pÄ vÄra partnerskolor samt delat ut enkÀter till elever. Dessa intervjuer och enkÀter har utförts pÄ tvÄ olika skolor, en skola med nÀstan enbart svenska elever, samt pÄ en skola dÀr stor del av eleverna har utlÀndsk bakgrund. Resultatet visar pÄ att det Är 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med vÀrdegrunden.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Elever i Eskilstuna kommuns förmÄga att prestera i grundskolan Àr pÄverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppvÀxt i en miljö som hedrar samma vÀrden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstÀmmer med skolans och ökar dÀrför elevens möjligheter. Ett motsatt förhÄllande kan ses hos elevgrupper med ett lÄgt symboliskt kapital. Elevers förmÄga att prestera Àr Àven pÄverkad av hur elevsammansÀttningen ser ut. Denna effekt kan verka bÄde i positiv och i negativ riktning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ lÀrare och deras klasser, dÀr observationer och intervjuer har genomförts med lÀrarna. Syftet var att undersöka hur lÀrarna bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i jÀmförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter fick mer hjÀlp och mer individanpassat arbetsmaterial Àn de övriga eleverna. DÀremot fick de lÀs- och skrivsvaga eleverna inte sÄ mycket beröm och uppmuntran av lÀrarna.

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig pÄ material frÄn observationer i en klass under loppet av tvÄ dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stÀmmer överens med hur det egentligen Àr och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt pÄ lÀraren dÄ denne vÀljer att ge de starka eleverna ordet trots att det Àr den gruppen elever som ocksÄ tar ordet sjÀlva. Av resultaten att döma Àr en förÀndring behövlig..

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

VÄr uppfattning Àr att vÀgledare pÄ skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vÀgledning de bedriver. DÀrför valde vi att ta reda pÄ hur vÀgledarna ser pÄ vÀgledningen av dessa elever, om det finns nÄgra utmÀrkande drag i denna, orsakerna till vÀgledarnas förhÄllningssÀtt, och om det finns stöd i skolans mÄldokument för vÀgledning av elever med utlÀndsk bakgrund. Undersökningen Àr gjord genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr frÄgorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i Malmö. VÄr kunskapsbakgrund bygger pÄ tidigare forskning inom Àmnena utbildning, mÄngkultur och integration. Vi utgÄr dessutom frÄn bland annat V.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svÄrigheter med geometri och att dessa svÄrigheter kan bero lektionsupplÀgget. NÀr det gÀller det geometriska omrÄdet volym har vi uppmÀrksammat att forskning om hur elever bÀst tillgodogör sig undervisning inom detta omrÄde Àr bristfÀllig. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har fÄtt arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet Àr att undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr den första delen av en learning study-cykel. IstÀllet för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemlÀxor och vilket stöd som de har haft frÄn hem och skola i arbetet med hemlÀxorna. Studiens data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som delats ut i tvÄ klasser pÄ olika skolor i Ärskurs 6. Den ena klassen bestÄr av elever av utlÀndsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmÄl Àn svenska, klass A. Den andra klassen bestÄr av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmÄl. Studien omfattar sÄvÀl elever, förÀldrar och lÀrare.

Studien utfördes med syfte att belysa nÄgra rektorers och lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell arbetsplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna; Vilka förestÀllningar har lÀrare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mÄngkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ en bild av hur rektorer och lÀrare hanterar eventuella problem som kan uppstÄ pÄ grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

BAKGRUND:LÀxlÀsning och framgÄngsrika skolresultat hÀnger ihop och handlar om framgÄngsrika relationer som barn och elever kan uppnÄ i ett samspel med sin omgivning.ModersmÄlets anvÀndning parallellt med förstasprÄket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andrasprÄksinlÀrning. Pedagogerna och förÀldrarna Àr nyckelpersoner till elevernas framgÄng i bÄde sprÄkutvecklingen och de resultat som de uppnÄr i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmÄl under lÀxlÀsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie Àr av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar pÄ urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmÄl vid lÀxlÀsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmÄlvid lÀxlÀsning utan förstasprÄket kompletterade andrasprÄket och vice versa..