The aim of this master?s thesis is to explore concert institutions? informative texts prior to upcoming concerts ? texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts? messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault?s theory about the relation between power and knowledge.

Slutet pÄ gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebÀr en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förvÀntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men lÄngt ifrÄn alla ungdomar har samma förutsÀttningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utlÀndskbakgrund. Den behandlar Àven hur de upplever sin egen situation.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, SIS133, 15 hp Handledare: Elisabet Engdahl.

Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

I den hÀr studien undersöks hur vÀgledning av nyanlÀnda elever pÄ grundskolan gÄr till utifrÄn ett vÀgledarperspektiv. Undersökningen Àr förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser pÄ högstadienivÄ. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvÀgledare intervjuats om arbetssÀtt, syn pÄ anvÀndande av tolk vid samtal och hur de sjÀlva ser pÄ sina styrkor och svagheter som vÀgledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som Àr baserade pÄ information istÀllet för vÀgledning. Informationen handlar om IVIK och vÀgen dit.

Syftet med den hÀr studien Àr att granska nÄgra musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgÀnglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallÀrare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar pÄ skollagens och lÀroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rÀtt till utbildning samt ett personligt engagemang i frÄgan. Eftersom musik- och kulturskolor Àr en helt frivillig skolform Àr frÄgan om vilka elever som deltar mer komplex Àn i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och anvÀnder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhÀmtnings-)metod. De intervjuade Àr instrumentallÀrare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Hur arbetar lÀrare, frÄn skolÄr sex till nio, för att fÄ elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet Àr att ge fysiklÀrare med elever i alla Ärskurser bakgrund och exempel pÄ hur lÀraren kan göra fysiken mer ?elevvÀnlig?. Författarna undersöker genom enkÀter samt dÀrefter intervjuer vilka arbetssÀtt lÀrare, med elever i skolÄr sex till nio, vÀljer för att fÄ elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar Àven ifall lÀrarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssÀtt. Resultaten frÄn undersökningen visar att lÀrarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssÀtt.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen Àr problematisk för sÄ vÀl elever som lÀrare. Det framkommer att elever kan mÄ dÄligt, kÀnna sig utanför, fÄ dÄlig sjÀlvkÀnsla och missa kunskaper som eleverna borde fÄ med sig.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur elever upplever sÀrskild undervisning och/eller specialundervisning. Med sÀrskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som Àr i svÄrigheter fÄr lÀmna ordinarie undervisning för att fÄ stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever pÄ sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frÄgeformulÀr inför intervjuerna med nÄgra huvudfrÄgor och teman, dÀr vi hade möjlighet att stÀlla de följdfrÄgor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning pÄ frÄgorna i förvÀg.