Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och förÀldrar tycker. Syftet med denna undersökning Àr att studera om verksamheten vid ett fristÄende gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förvÀntningar som ledare, elever och förÀldrar har. Undersökningen Àr gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. TvÄ intervjuer gjordes med personer som Àr ledare eller lÀrare, nio med elever som gÄr utbildningen och sju förÀldrar som har barn i utbildningen.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.

Masteruppsats, 30 hpinom Magister-/masterprogrammet i svenska som andrasprÄkVt 2012Handledare: Tore OtterupMaaike Hajer.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.