Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

VÄr uppsats handlar om elever som Àr födda och uppvuxna i Sverige och som lÀser Àmnet svenska som andrasprÄk (SVA) istÀllet för Àmnet svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en klarhet i vad skillnaderna mellan Àmnena svenska och SVA Àr, hur skolorna delar in eleverna i respektive Àmne samt vad syftet med SVA Àr. Syftet Àr ocksÄ att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillÀmpningen av SVA. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem rektorer och en lÀrare intervjuats. Vi har anvÀnt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lÀrares och elevers syn pÄ distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen Àr att undersöka lÀrares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd samt att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning bland handledare och distansundervisande lÀrare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar blivande idrottslÀrare har pÄ sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio blivande idrottslÀrare, i Äldern 24-40 Är, om deras förvÀntningar pÄ sitt framtida yrke med fokus pÄ mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med sÀrskild tonvikt pÄ det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för Àven en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. DÀr lÀgger jag in mina egna funderingar i Àmnet och det framkommer hur jag ser pÄ uppsatsens innehÄll och dÄ framförallt pÄ resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till Àr att idrottslÀrarstudenter anser att de kÀnner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fÄtt tillrÀcklig utbildning inom omrÄdet ?att möta alla elever?..

Sammanfattning Avsikten med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka möjligheter elever med annat modersmÄl Àn svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lÀrarutbildare, pedagoger och elever har vi fÄtt ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse sprÄket har för elevernas förstÄelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till nÄgra av de teorier som vi tagit del av i lÀrarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna Àr medvetna om att det bör löpa en röd trÄd genom elevernas sprÄkutveckling som börjar med en vÀl grundad bas och följs av en sprÄklig utbyggnad. I vÄr undersökning kom vi fram till att sprÄket i matematiken skiljer sig frÄn sprÄket i övriga skolÀmnen. Detta innebÀr att elever med annat modersmÄl Àn svenska mÄste ha möjlighet att stÀrka sina sprÄkkunskaper och att en god sprÄklig bas i modersmÄlet Àr av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmÄl Àn svenska har svÄrt att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och skolplaner för matematikÀmnet och frÄgan Àr om det beror pÄ bristande sprÄkkunskaper eller matematiksvÄrigheter? Sökord: ModersmÄl, matematik, sprÄkutveckling, sprÄkkunskaper..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.