Detta Àr en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers lÀs- och skrivinlÀrning.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur lÀr sig döva barn att lÀsa och skriva? & Hur gÄr man som pedagog till vÀga för att undervisa döva barn i lÀs- och skrivinlÀrning?Studiens litteraturgenomgÄng tar upp definitioner, döva och teckensprÄkets historia samt lÀroplanernas och kursplanernas mÄl för de döva eleverna. I detta avsnitt finns ocksÄ en genomgÄng av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lÀr sig lÀsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berÀttar informanterna om hur de upplever att de lÀr sina döva elever att lÀsa och pÄ sÄ vis fÄr studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva gÄr till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom omrÄdet. Det finns ingen utarbetad metod för lÀs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna fÄr lÀra sig lÀsa med hjÀlp av ordbilder. Svenska Àr som betydelselösa krumelurer för eleverna.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielever som har Svenska som andrasprÄk reflekterar kring sin egen sprÄkutveckling. Ett annat syfte Àr att fÄ en inblick i hur samma elever ser pÄ andrasprÄksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andrasprÄkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras sprÄkutveckling har skett. De kÀnner till olika inlÀrningsmetoder, Àven om de inte alltid aktivt anvÀnder sig av dem.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

SammanstÀllningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever fÄr genomgÄ utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lÀrare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. TvÄ olika webenkÀter fördelades pÄ 71 respondenter. EnkÀterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlÀnda till en ny skola.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Syftet med arbetet var att belysa hur lÀrare arbetar förebyggande mot lÀssvÄrigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lÀssvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat fem lÀrare som arbetar pÄ lÄgstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder sig av varierande arbetssÀtt och material till elever i lÀssvÄrigheter. MÄnga lÀrare tar hjÀlp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lÀssvÄrigheter. Vidare visade undersökningen att lÀrarna anvÀnder sig av LUS- lÀsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas lÀsutveckling och med hjÀlp av detta schema kan de sÀtta in hjÀlp vid rÀtt tillfÀlle.