SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Interdisciplinärt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Syftet var att uttyda och förstå hur målen och prestationsmåtten i de balanserade styrkorten översätts till operativ nivå i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes från tre organisatoriska nivåer i två olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mål och prestationsmått översattes till operativ nivå i de två undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del på att kommunikationen mellan nivåerna i organisationen fungerade bättre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde på tidsbrist.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Abstract/Sammanfattning Sjöbäck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sätt att bemöta elever på! En kvalitativ intervjustudie av lärares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sätt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som används för att behålla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i åldrarna 7-13 år. Vi har valt att göra vår undersökning utifrån ett lärarperspektiv då vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

I vår undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, närmare bestämt intervjuerna, för att få svar på våra frågor. Vilka arbetssätt använder sig lärarna av och slutligen vilka förhållningssätt märks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, Arbetssätt, Elevens självbild och Organisationen. I vår undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lärare. Frågorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vår undersökning.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ? utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning.