Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch.

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.