Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik..

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Detta examensarbete handlar om några elever med utländsk bakgrund och deras attityder till det engelska språket. Jag intervjuade sex elever och fann att två av sex elever läser texter på engelska på fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat språk än svenska, engelska och modersmålet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehålla mer konversation, grammatik och översättning. Jag intervjuade också två lärare för att få reda på hur de ser på engelskundervisning på en mångkulturell skola.

Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet.Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder..

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan påverka elever som bor på inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lärare ser på internatboendet i förhållande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin används en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrån forskningsresultatet. Tidigare kunskap på forsknings¬om¬rådet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhållen tolk¬ning på abstraherad nivå. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lärare har intervjuats utifrån två frågeguider. Frågorna har utformats för att ge så mycket information som möjligt.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen. .

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.