Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

Av de som årligen insjuknar i stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna.

Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.