Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

MentaliseringsförmÄga innebÀr förmÄgan att ta en annan persons perspektiv, att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker och kÀnner. Det innebÀr Àven att förstÄ de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och kÀnslor. Det Àr viktigt med en vÀlfungerande mentaliseringsförmÄga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning pÄ ett pragmatiskt och ÀndamÄlsenligt sÀtt. Det finns flera olika förmÄgor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmÄgan, i vilken grad de pÄverkar Àr dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmÄgan och dess samvariation med andra kognitiva förmÄgor hos barn i Äldrarna 6-7 Är.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tÀnker om andra mÀnniskors tankar och kÀnslor utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som sÄ tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmÄga att sÀtta sig in i nÄgon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind anvÀnts för att belysa den kognitiva förmÄga som krÀvs för att en person ska kunna sÀtta sig in i nÄgon annans tankar. FrÄn flera hÄll har begreppet ifrÄgasatts eftersom det krÀvs flera kognitiva komponenter sÄsom minne och verbal förmÄga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som sÄ renodlat som möjligt försöker belysa förmÄgan att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker.

Syftet med detta arbete Àr att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lÀrarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och lÀraren Àr. Vi undersökte Àven vilka metoder lÀraren anvÀnder sig av inom religionsundervisningen, men Àven för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med tvÄ kvalitativa arbetsmetoder, dÄ vi intervjuade lÀrare och elever, men ocksÄ observerade de pÄ religionsundervisningen. Denna studie gjordes pÄ tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lÀrare och sex elever.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att öka förstÄelsen för elevers verbala störande beteenden i förhÄllande till kön och relativ Älder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur pÄverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ Älder? MetodMetoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 21 observationer i tvÄ klasser i Ärskurs 2. Ett observationsschema som utgick frÄn klassrummets möblering anvÀndes dÀr fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingÄr i tvÄ huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att sÀkerstÀlla att elevers verbala störande beteenden registrerades i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utstrÀckning Àn flickor.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrÄn en etnografisk och kvalitativ stÄndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom omrÄdet har lÀnge prÀglats av ett kvantitativt förhÄllningssÀtt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av tvÄ studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhÄllningssÀtt för hur forskning kring SA kan bedrivas. UtgÄngspunkten för detta försök Àr teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslÄr studien av mÀnsklig kognition i ett större sammanhang dÀr hjÀrna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att det finns stöd för anvÀndningen av DC dÄ utifrÄn dessa teorier uppstÄr möjligheten till att studera andra aspekter och förhÄllanden kring SA.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.