Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive AbilitiesA Comparison with Children with a Cochlear ImplantAbstractThe aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory.

Aroonwan KÄrefalk (2014) ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: UtlÀndska lÀrares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien Àr att undersöka hur thailÀndska elever i Äk 6-9 upplever svenska som andrasprÄk. Jag vill Àven undersöka möjligheter och hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska som andrasprÄk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailÀndska elever undervisningen i svenska som andrasprÄk? ? Vad finns det för hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailÀndska elever att lÀra sig bÀttre svenska? ? Hur ska svenska lÀrare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailÀndska elever? Resultatet visar att thailÀndska eleverna tycker att svenska som andrasprÄk Àr svÄrt för dem. Eleverna har ocksÄ uttryckt vad som Àr svÄrt och lÀtt för deras inlÀrning.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmÄga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benÀmningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka kognitiva förmÄgor som kunde predicera utveckling av lÀsförstÄelse. Stort fokus lades pÄ fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mÀta fonologisk medvetenhet utvÀrderas och diskuteras. Deltagarnas resultat frÄn första klass jÀmfördes med deras prestation i andra klass.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology anvÀnts för att ge nÄgra blivande fysiklÀrares syn pÄ god fysikundervisning. Metoden inspirerar till anvÀndning i mÄnga andra sammanhang. Resultaten visar att god fysikundervisning bland annat uppfattas som krÀvande för lÀraren..

BostadsrÀttsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. DÀr beskrivs det som att bostadsrÀttsföreningarna hamnat i klÀm pÄ grund av att varken K2- eller K3-regelverket Àr anpassat för just bostadsrÀttsföreningar. BostadsrÀttsorganisationerna stÄr inför ett stort beslut dÄ dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frÄgan.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för bostadsrÀttsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrÀttsföreningarna. FörstÄelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som pÄverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrÀttsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

MentaliseringsförmÄga innebÀr förmÄgan att ta en annan persons perspektiv, att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker och kÀnner. Det innebÀr Àven att förstÄ de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och kÀnslor. Det Àr viktigt med en vÀlfungerande mentaliseringsförmÄga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning pÄ ett pragmatiskt och ÀndamÄlsenligt sÀtt. Det finns flera olika förmÄgor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmÄgan, i vilken grad de pÄverkar Àr dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmÄgan och dess samvariation med andra kognitiva förmÄgor hos barn i Äldrarna 6-7 Är.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.