Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever.

Sammanfattning Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.   Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan.1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever?2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever?3.

Vi har i vårt examensarbete undersökt olika arbetssätt och kompensatoriska läromedel som kan underlätta lärandet för elever i läs-och skrivsvårighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ämneslärare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi också om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlätta lärandet för dessa elever. Vår slutsats är ämneslärare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, både relationellt och kategoriskt perspektiv..

I detta examensarbete har jag studerat hur elever i år 6 tänker vid decimalform inom taluppfattningens område. Begreppet taluppfattning är ett mycket brett område där det dessutom finns många olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet. Därför har jag fokuserat mitt arbete på övergången från heltal till decimaltal. Syftet med undersökningen är att belysa vikten av att lärare har goda matematiska och metodiska kunskaper, hur elever utvecklar sin taluppfattning och förhoppningsvis ge lite tips och idéer som kan användas i undervisningen med elever. Studien omfattar en litteraturgenomgång som behandlar begreppet taluppfattning där jag delat upp kapitlet i tre underrubriker: Vad innebär det att elever har en grundläggande taluppfattning? Hur utvecklar elever en god taluppfattning? Vilka speciella svårigheter finns vid övergången från heltal till decimaltal? Under metoddelen skriver jag om hur pilot- och huvudundersökningen gjordes innan läsaren får ta del av undersökningarnas resultat.

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.