Ekologi är en central del inom biologin och studier visar att elever har svårt för att resonera kring ekologi. Med hjälp av brickintervjuer har några gymnasieelevers förmåga att använda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer är en form av kvalitativ intervjumetod, där eleverna får resonera kring föremål från ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbättrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förståelse för ekosystemet.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Undersökningen som presenteras i denna uppsats har genomförts i syfte att utröna vilken status elever med ett annat modersmål än svenska upplever att deras modersmål har, samt om denna upplevda status har något samband med elevens inställning till det egna modersmålet och till svenskan. En enkätundersökning med 110 elever samt fyra kvalita-tiva intervjuer ligger till grund för de resultat som presenteras.Undersökningen visar att elevernas upplevelse av modersmålets status är högst varierande. Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av modersmålets status och elevens inställning till modersmålet. De elever som anser att deras modersmål har hög status har generellt en mer positiv inställning till sitt modersmål än de elever som upplever att det har låg status. Undersökningen visade inte på något signifikant samband mellan modersmålets status och elevens inställning till svenskan.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ?tala? till sig.

Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare..

Motivation är ett ord som är välbekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för elevernas skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till ämnet finns idrottsläraren. Syftet med arbetet var att se vilken roll läraren har när det gäller att motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa. Vidare ville jag se vilka erfarenheter läraren har, och vilka metoder som finns för att motivera sina elever.

AbstraktTitel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ?Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga?Författare: Anna Wängman & Ulrika LindqvistTy av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2007________________________________________SyfteStudiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.MetodTvå metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.Resultat8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.