Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Alla gymnasieprogram har nu, på grund av samhällets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lärare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgå ifrån elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda på hur gymnasielärare planerar och organiserar sin undervisning med tanke på elever med dyslexi då det finns en viss brist på forskning när det gäller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkätundersökning, svarsfrekvensen är dock inte så hög att det går att dra några allmängiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren är att de flesta gymnasielärare har inte fått någon större utbildning i ämnet dyslexi i sin lärarutbildning.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang.

Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning?Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare, studie- och yrkesvägledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet på alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever på samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att många IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lärare, studie- och yrkesvägledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Många elever känner oro och ibland ren skräck inför muntliga framträdanden. Elever har svårt att göra sig själv tillräckligt stor rättvisa då de känner obehag och kan då riskera att inte uppnå målen i styrdokumenten. Denna rapport handlar om talängslan i skolan. Vi har genom litteraturstudier samt egen undersökning, bland fyrtiosex elever i åldrarna 10-12 år och tre lärare, försökt tydliggöra vad talängslan är, vad det beror på och hur det kan åtgärdas. Syftet var att få en djupare förståelse för problematiken kring talängsliga elever.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.