Av alla skolbarn i världen har 90 % någon gång haft karies. World Health Organisation har upprättat mål för att minska karies. År 2000 skulle 12- åringarna inte överstiga DMFT 3 och år 2020 ska 80 % av världens alla 6-åringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i åldern 3-19 år med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.

Högskolan i Gävle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp Lärarprogrammet     Vårterminen 2011Titel: Språket i första eller andra hand? En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte är att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år känner till hela skolans språkutvecklande uppdrag och ta reda på hur klasslärare arbetar med att främja elevernas språkutveckling. Syftet är också att ta reda på om arbetet med elevernas språkutveckling skiljer sig mellan skolor med få eller många Elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Studien är en kvantitativ studie i liten skala.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av Elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning.

Studiens syfte var att ta reda på om Elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas..

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare.

AbstraktDenna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra Elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar.Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur Elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.