Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Detta arbete bygger på en enkätundersökning som inkluderar elever, lärare och föräldrar. Syftet med detta arbete är att undersöka om lärare och elever arbetar med åtgärdsprogrammen i skolan. När jag funderade på hur jag skulle få korrekt information om åtgärdsprogram och mobbning tänkte jag gå direkt till källan nämligen lärarna, eleverna och föräldrarna. Jag har gått ut till två klasser i årskurs 6 och lämnat ut enkäter till både elever, lärare och föräldrar. .

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

Syftet med denna studie är att undersöka behöriga lärare i idrott och hälsas attityder till överviktiga elever samt om det finns någon skillnad i lärarens förväntningar på normalviktiga och överviktiga elevers allmänna idrottsliga prestation. Studien bygger på enkätsvar av 70 behöriga lärare i idrott och hälsa i södra Sverige. Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lärare i idrott och hälsas förväntning på överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthållighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förväntad allmän prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förväntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekräftar tidigare forskning som även de funnit att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: Förväntningar, attityder och övervikt .

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan?Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lärarutbildningen), Grundnivå, 15 högskolepoäng.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

I litteraturgenomgången har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration är, vad som påverkar koncentrationen och vår huvudfråga som lyder hur lärare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter. Genom intervjuer med lärare och elever på tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi känner att det inte har utvecklats mycket inom området sekundära koncentrationssvårigheter, men tycker ändå att det material vi har funnit och använt oss av, är tillfredsställande. Vårt examensarbete byggde vi på litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. Våra resultat visar att det flesta lärare var överens om att det är uppväxten, de sociala förhållandena och skolmiljön som ger okoncentration.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.