Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Den här C-uppsatsen handlar om hur lärare bemöter utagerande elever. Som utgångspunkt beskrivs tre olika perspektiv på specialpedagogik som påverkar hur detta möte mellan lärare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet är det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det är det kategoriska perspektivet som i själva verket är rådande. För att ta reda på hur lärare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lärare i år 4-6 som berättar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lärare i grunden utgår ifrån samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig åt när det gäller arbetssätt mellan de intervjuade lärarna.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria.