Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket..

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till att elever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvägledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet och bristfällig information angavs som skäl.Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan är uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolan som man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnena är upplagda.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgränsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och ämnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen använde vi oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter och intervjuer. Enkäterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Sammanställningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever får genomgå utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lärare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. Två olika webenkäter fördelades på 71 respondenter. Enkäterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlända till en ny skola.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle. Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Syftet med det här arbetet var att jag ville undersöka vad lärare och elever i två olika textilslöjdsalar på en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lärare och elever på en 1-9 skola i norra Kalmar län. Jag har också läst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela är nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det är främst när det gäller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förändringar.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning främst utgått från elevernas val av gymnasieprogram, har någon betydelse för elevernas inställning till idrottsämnet. Som idrottslärare är det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att få dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon.

Syftet med arbetet var att belysa hur lärare arbetar förebyggande mot lässvårigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lässvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat fem lärare som arbetar på lågstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lärarna använder sig av varierande arbetssätt och material till elever i lässvårigheter. Många lärare tar hjälp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lässvårigheter. Vidare visade undersökningen att lärarna använder sig av LUS- läsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas läsutveckling och med hjälp av detta schema kan de sätta in hjälp vid rätt tillfälle.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del äter något annat istället andra äter inget alls. Syftet med undersökningen är att studera lunchvanorna hos elever i årskurs nio i Göteborgsområdet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 148 elever från åtta olika klasser. Enkäterna kompletterades av två parintervjuer och en gruppintervju för att få utförligare information.

Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna.

Syftet med vårt arbete är att finna vägar att stärka och utveckla självförtroende och självkänsla hos elever med lättare intellektuella funktionshinder i gymnasiesärskolan, med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras föräldrar. Resultatet av vår undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång problematisk, i större eller mindre omfattning. Övergången till gymnasiesärskolan har genomgående varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och föräldrar framför mot skolan är att det ställs för låga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna på ett riktigt sätt behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod.