Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och mÄnga barn i skolan gÄr pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet med denna uppsats Àr att genom enkÀtundersökningar fÄ en uppfattning om vad lÀrare, förÀldrar och elever anser om modersmÄlsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den frÀmsta orsaken till att elever och förÀldrar vill ha modersmÄlsundervisning Àr att de ska lÀra sig sitt modersmÄl bÀttre. LÀrarnas Äsikter stöder den forskning som finns om modersmÄlets betydelse för andrasprÄksinlÀrningen. Studien svarar Àven pÄ vilka elever som Àr behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslĂ€rare, en speciallĂ€rare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i sprĂ„kliga lĂ€rprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig Ă„t pĂ„ grund av deras olika sprĂ„kförmĂ„gor. Ambitionen har ocksĂ„ varit att synliggöra goda inlĂ€rningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt pĂ„ vilket sĂ€tt dessa strategier kan utveckla den sprĂ„kliga förmĂ„gan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi Ă€r i behov av multisensoriska lĂ€rprocesser för gynnsam sprĂ„kutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det Ă€r betydelsefullt att eleverna anvĂ€nder sig av skapande i bild och illustration för att komma Ă„t sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, sĂ€rskilt eleven med dyslexi.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framstĂ€llning. 9 elever ur en samhĂ€llsvetenskaplig klass Ă„rskurs 1 pĂ„ gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frĂ„gorna som varit centrala genom hela arbetet Ă€r: Hur upplever eleverna att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga? Hur upplever de att lĂ€rarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i nĂ„gon vidare bemĂ€rkelse och ungefĂ€r hĂ€lften Ă€r nöjda med den taltrĂ€ning de fĂ„r i skolan..

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

I syfte att belysa om och i sÄ fall hur tidiga lÀsare och skrivare stimuleras i skolan under de första Ären har intervjuer genomförts med sex lÀrare i Ärskurserna ett, tvÄ och tre. Av resultaten framgÄr att arbetet med att fÄ lÄgpresterande elever att uppnÄ kursplanens mÄl Àr sÄ pass krÀvande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien Àr att lÀrarna, trots medvetenhet om denna problematik, begrÀnsas av den tid som stÄr till förfogande och upplever sig inte rÀcka till för att tillrÀttalÀgga undervisningen för dessa elever..

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.