Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hinder i matematiklÀrande ur ett lÀrarperspektiv med avseende pÄ sÀrskilt stöd i matematik och hÀnsyn till inkludering. DÄ vi vill ha en fördjupad förstÄelse vÀljer vi en kvalitativ inriktning pÄ vÄr studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lÀrare. Det framkom en rad olika teman nÀr det gÀller hinder i matematiklÀrandet. Teman som lÀrmiljön, sjÀlvförtroendet och motivation, koncentrationssvÄrigheter samt sociala svÄrigheter. NÀr eleverna uppvisar svÄrigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.