Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

TalsprÄk och skriftsprÄk Àr tvÄ olika former av samma sprÄk. I denna uppsats Àr svenska sprÄket, och undervisningen i svenska, utgÄngspunkten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever och lÀrare pÄ en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talsprÄk och skriftsprÄk. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanstÀlla materialet med utgÄngspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lÀrarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talsprÄk och skriftsprÄk samt tankar om vikten att skilja pÄ sammanhang med olika syften och förvÀntningar.

Den hÀr uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dÄliga geometrikunskaper Ä ena sidan och dÄliga kunskaper i hela Àmnet matematik Ä andra sidan. MÄnga elever i Sverige i Ärskurs nio gÄr idag ut med betyget icke godkÀnd. Det Àr ett faktum som oroar och behöver ÄtgÀrdas, för kommande generationers vÀl. Undersökningen har befÀst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som Àr förÀnderlig framhÄller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare lÀroplaner.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Under en lÀngre tid har en debatt angÄende ordningen i skolan, eller bristen dÀrav, pÄgÄtt i bÄde media och det politiska fÀltet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hÀvdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt sprÄk Àn nÄgra andra lÀnder. Detta har mötts av motstÄnd frÄn bland annat personer som granskat rapporterna och hÀvdar att resultaten inte alls stÀmmer.Den tidigare forskningen har pÄvisat bÄde skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 Är sedan. Den har Àven redovisat studier om regelarbete, tillrÀttavisningar och beröm, lÀrares bemötande mot elever samt vikten av en god förÀldrakontakt. Dessutom har Àven förÀndringar som gjorts i skollagen, för att förbÀttra arbetsklimatet för bÄde lÀrare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelÀrares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina Ärsredovisningar. Syftet Àr att analysera var Sveriges redovisningsutveckling Àr pÄ vÀg, genom att bland annat stÀlla de svenska VD orden i jÀmförelse med utvecklingen av öppenhet i Ärsredovisningar inom detta omrÄde i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer frÄn Ärsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst vÀrde pÄ sin aktieomsÀttning Är 2005. Eftersom det fortfarande inte finns nÄgon fullstÀndig teori inom detta omrÄde har ett induktivt förhÄllningssÀtt anvÀnts. De metodologiska val som gjorts Àr inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

Sedan 1998 tillÀmpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mÄl- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska fÄ samma betyg i hela landet. MÄl och betygskriterier Àr faststÀllda. LÀrare, elever och alla andra kan alltsÄ kÀnna till vad som krÀvs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvÀrdiga betyg inte ges. Genom att jÀmföra skolors resultat pÄ nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i Ärskurs 9 nÄgra fÄ mÄnader senare stÄr detta klart.Min uppsats granskar de icke likvÀrdiga betygen.

Efter att ha arbetat som yrkeslĂ€rare i snart tre Ă„r, har jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng uppmĂ€rksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gan jag stĂ€ller mig undrande till Ă€r varför elever vĂ€ljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien pĂ„ en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av Ă€mnet kĂ€nns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen Ă€r fysiskt krĂ€vande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien Ă€r att fĂ„ fram hur eleverna i Ă„rskurs ett och tvĂ„ pĂ„ byggprogrammet ser pĂ„ Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista Ă„ret och finns dĂ€rför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkĂ€ter pĂ„ Ă„rskurs ett och tvĂ„ elever samt tvĂ„ idrottslĂ€rare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever, klasslÀrare och modersmÄlslÀrare tycker om modersmÄlsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen Àr att ta del av lÀrarnas Äsikter kring vilken betydelse modersmÄlsundervisningen har för andrasprÄksinlÀrningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv instÀllning kring Àmnet dÀrför var mÄlet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. HÀrigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla bÄde frÄgor och svar.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

LÀrarutbildningen har tidigare fÄtt mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som vÀntar dem ute i skolorna, sÀrskilt vad gÀller den blandade elevgruppen med mÄnga elever med annan etnisk, kulturell och sprÄklig bakgrund Àn svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan Àr vÀsentligt för resultatet av deras skolgÄng och det visar sig att lÀrarnas attityder och förvÀntningar har stor pÄverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andrasprÄk för blivande lÀrare (LSI110) finns ett uttalat kursmÄl dÀr studenternas egna vÀrderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstÄende kursmÄl och Àmnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lÀrarstudenter som lÀst svenska som andrasprÄk upplever att deras attityder förÀndrats under studietiden i Àmnet och pÄ vilket sÀtt attityderna eventuellt förÀndrats.UtifrÄn socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestÄende av en tanke-, en kÀnslo- och en handlingskomponent vilka har anvÀnts som underlag för att faststÀlla informanternas upplevda attitydförÀndringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna frÀmst upplever att deras attityder förÀndrats vad gÀller deras tankar, men Àven deras kÀnslor och handlingar har pÄverkats av svenska som andrasprÄksstudierna. FörÀndringen bestÄr frÀmst utav en förstÀrkning av tidigare attityder samt en större förstÄelse och ödmjukhet gentemot andrasprÄkstalare och invandrare och dÀrmed Àven starkare och mer positiva kÀnslor till dessa och den situation de stÄr inför i det svenska samhÀllet. Informanterna har Àven i viss mÄn börjat handla annorlunda genom att numera stÄ upp för sina Äsikter i större utstrÀckning Àn tidigare, se pÄ andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt pÄverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.NÄgra av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen Àr att svenska som andrasprÄksstudier i viss mÄn nÄr det mÄl som stÄr i kursplanen för LSI110 och att svenska som andrasprÄk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar Àr av vikt för verksamma lÀrare i den mÄngkulturella skolan som idag Àr ett faktum pÄ mÄnga hÄll i Sverige..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har Àven intresserat oss pÄ samverkan mellan pedagogerna och förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska. VÄr studie grundar sig pÄ observationer kring bemötande av förÀldrar pÄ förskolan. Vi undersökte hur pedagogerna sÄg pÄ förÀldrasamverkan och hur de arbetar kring samverkan med förÀldrar, för att kunna fÄ en bredare syn i vÄr studie om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna. Som metod anvÀnde vi kvalitativ intervju dÄ detta lÀmpade sig vÀl för oss för att vi skulle kunna fÄ en bredare syn om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan pÄverka möjligheten att utbilda sig i tekniska Àmnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder pÄ att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte Àr anpassad till de elever som har fonologiska svÄrigheter, och att detta kan fÄ avgörande betydelse för deras framtid.I en första delstudie görs en enkÀtundersökning bland engelsklÀrare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister pÄ lÀrarhögskolor nÀr det gÀller utbildningen om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.81 % av de 33 lÀrare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fÄtt kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi som hjÀlper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar ocksÄ att flera kommuner inte ger lÀrarna den fortbildning de behöver och att mÄnga lÀrare upplever en vardag med tidsbrist, för fÄ alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.I en andra delstudie belyses framgÄngsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga gÄr fjÀrde Äret pÄ utbildningen till civilingenjör. TvÄ av studenterna har MVG i engelska B frÄn gymnasiet och tvÄ har inte lÀst engelska B.I en tredje studie görs en jÀmförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi pÄ civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp.