Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

I vÄrt examensarbete har vi valt att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa, Àr det vi anvÀnt oss av för att undersöka hur lÀrare arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsÀttning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgÄtt ifrÄn. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslÀrarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan pÄ lÀrarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrÄn resultatet och stÀller detta mot litteraturen.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmÄlslÀrare och elever upplever modersmÄlsundervisningen i den stad dÀr vi valt att göra vÄr undersökning. Metoden som anvÀndes var intervjuer med tio elever och tvÄ lÀrare inom modersmÄlsundervisningen. Definieringen av modersmÄl var enligt lÀrarna sprÄket man talar hemma. ModersmÄlslÀrarna upplevde sin arbetssituation som positiv. ModersmÄlslÀrarna och deras elever var överens om att det inte fanns nÄgra nackdelar med modersmÄlsundervisningen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielever som har Svenska som andrasprÄk reflekterar kring sin egen sprÄkutveckling. Ett annat syfte Àr att fÄ en inblick i hur samma elever ser pÄ andrasprÄksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andrasprÄkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras sprÄkutveckling har skett. De kÀnner till olika inlÀrningsmetoder, Àven om de inte alltid aktivt anvÀnder sig av dem.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka möjligheter barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att utveckla sina sprÄk i förskolan. Jag har observerat verksamheten pÄ förskolan och sedan utifrÄn min observation gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartÀt stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att sprÄkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker bÄde indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmÄlet Àr det som lÀgger grunden för en god sprÄkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera litteraturlÀsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget pÄ nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielÀrare i svenska samt hur den moderna forskningen Äterspeglas i de olika kursplanerna. I studien anvÀnds teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskÀlla och tidigare forskning om litteraturlÀsning och svenskÀmnets kursplaner. För att uppnÄ syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget pÄ nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i svenska. Undersökningsresultatet jÀmfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska Àr formulerade pÄ ett tydligare sÀtt och att kraven Àr skÀrpta för vilka kunskaper som ska uppnÄs med litteraturlÀsning.

Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken pÄverkan utomhuspedagogik som arbetssÀtt kan ha för att befÀsta kunskap vid den tidiga bokstavsinlÀrningen för elever i de tidiga skolÄren. Detta i utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlÀrning med hjÀlp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlÀrning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjÀlp av en lÀrande dialog ta till sig bokstavsinlÀrning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.