Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

Sammanfattning I det hÀr arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förÀndrats för romer. Under arbetets gÄng tar jag bland annat upp orsakerna till frÄnvaron i skolan, men det Àr mycket viktigt att veta att det inte gÀller alla romer och att de inte Àr en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhÀlle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan bÄde historisk och i ett nutidsperspektiv. FrÄgestÀllningen var sÄ hÀr i arbetet: Har utbildningen för romer förÀndrats? Vad Àr orsaken till den stora frÄnvaron bland romani elever? Jag har anvÀnt och byggt mitt arbete pÄ intervjuer som jag har genomfört med romer i olika Äldersgrupper.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rÀtt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom omrÄdet och genom intervjuer med lÀrare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson pÄ utbildnings- enheten i LuleÄ kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlÀrningsstilar samt skolans syn pÄ högpresterande elever utifrÄn gÀllande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lÀrarutbildningen bör fokusera pÄ högpresterande likvÀl som lÄgpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs sÄ som det Àr tÀnkt och att utvÀrdering Àr en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte Àr att underlÀtta inlÀrningen av det svenska sprÄket för elever med svenska som andrasprÄk samt att underlÀtta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. DÄ delar av webbsidan Àr pÄ elevernas modersmÄl Àr förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehÄll samt att intervjuer av olika slag genomförts dÀr inspiration, idéer samt tips pÄ layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulÀr utvecklingsprocess fÄtt sitt slutgiltiga innehÄll samt utseende. Detta innebÀr att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling..

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.