Vi har undersökt i vilken utstrÀckning bild anvÀnds som sprÄkutveckling pÄ skolorna. Speciellt fokus har vi lagt pÄ dyslektiska elever eftersom viss forskning hÀvdar att de Àr mer konstÀrligt lagda Àn genomsnittet, och dÀrför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever pÄ fem olika skolor. VÄrt resultat frÄn undersökningen visar att bild i olika former anvÀnds mycket ute pÄ skolorna, Àven om det inte alltid definieras som bildÀmne, det vill sÀga schemalagd bildundervisning. Vi fick mÄnga intressanta exempel pÄ hur bilder anvÀnds som komplement till lÀsning och skrivning, men Àven ibland som ersÀttning till detsamma.

Föreliggande undersökning fokuserar pÄ bildlÀrare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrÄn digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju dÀr det empiriska materialet Àr insamlat frÄn tre bildlÀrare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del bÄde för process och produktion inom bildÀmnet, bÄde för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhÄllning. Resultatet visar Àven att nÀr elever under bildarbeten anvÀnder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur elever, förÀldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som stÄr skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstÀmmer förÀldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt Àmne. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkÀter till förÀldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur förÀldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Syftet Àr att undersöka hur det sÀrskilda stöd som elever behöver för att nÄ mÄlen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att fÄ svar pÄ det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvÀgagÄngssÀtt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi lÀst och de intervjuer och enkÀtundersökningar vi gör. Vi har lÀst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta kÀllor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkÀtundersökning bland 43 stycken elever i Äk 8 och 9.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.