Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med nÄgra elever i Ärskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning Àr, nÄgra menar att det Àr mobbning nÀr flera elever slÄr eller sÀger fula ord, andra menar att det Àr mobbning om nÄgon gÄr ensam pÄ skolgÄrden. Resultatet visar ocksÄ att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de Àr tuffa eller coola..

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vÄr kommun för att anvÀnda en vikariepool bestÄende av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkÀt med frÄgor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever frÄn Barn och fritidsprogrammet och de tillfrÄgade eleverna Àr frÄn tre olika Ärskurser. Dessutom har 29 anstÀllda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrÄgats. De teorier jag har anvÀnt mig av, nÀr jag analyserat mitt material Àr bland annat Skollagen och lÀroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstÀnkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lÀrandets pedagogiska form, samt nya samhÀllsteorier om barnuppfostran för barn födda pÄ 90-talet.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om pedagogerna underlÀttar för elever i koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi vill ocksÄ undersöka nÀr pedagogerna anser att elever har koncentrationssvÄrigheter. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och specialpedagoger i Ärskurs tvÄ och fem frÄn tvÄ skolor i tvÄ kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att de flesta pedagoger gör sitt bÀsta för att underlÀtta för elever i koncentrationssvÄrigheter i skolsituationen.