Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilka orsaker som gör att elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik. Vi vill ta reda pÄ hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och dÄ arbeta förebyggande mot svÄrigheterna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi studerat relevant litteratur inom Àmnet. Vi har Àven intervjuat fem lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de lÀgre Äldrarna för att ta reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik frÀmst beror pÄ brister i undervisningen samt elevens sjÀlvförtroende till sitt lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

I början 1980-talet publicerades en rapport ? EKNA-rapport nr 8 - av Andersson & KÀrrqvist rörande elevers förklaringsmodeller inom optik. Rapporten studerade bl.a. förmÄgan hos elever i Ärskurserna 6 ? 9 att anvÀnda abstrakta begrepp och förklaringar.

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur elever pÄ omvÄrdnadsprogrammets tredje Är ser pÄ sin utveckling av synen pÄ arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har sÀrskilt legat pÄ deras syn pÄ ett arbete inom Àldreomsorg och pÄ hur de ser pÄ omvÄrdnadsyrkets status. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta respondenter. Resultatet av studien Àr att eleverna har haft positiva förvÀntningar pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen Àr centrala i valet av omvÄrdnadsprogrammet. Eleverna har Àndrat sin syn pÄ att arbeta inom Àldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda pÄ vilka faktorer i lÀrandet som orsakar stress bland elever i Är 4 och 5. Efter att ha varit ute pÄ verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har dÄ funderat över vad som Àr stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkÀt samt intervjuer med eleverna för att fÄ fram svaren vi behövde till vÄr undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla Àmnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svÄrt att hinna med arbetstakten i skolan..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av hur eleverna ser pÄ motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad mellan lÄg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gÀller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrÄn nÄgra olika definitioner. Olika begrepp inom motivation sÄ som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien Àr gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever frÄn Ärskurs 3 och 12 elever frÄn Ärskurs 6.Resultatet visar pÄ att det Àr olika faktorer som inverkar pÄ elevernas motivation men att det framförallt Àr elevernas inre motivation som pÄverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krÀvs dock att det anvÀnds mer praktiska uppgifter sÄ som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken Àr mer motiverande pÄ mellanstadiet dÄ uppgifterna Àr mer utmanande och eleverna ser en anvÀndning av matematiken i det vardagliga livet..