Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilket synsätt lärare i idrott och hälsa har på inkludering samt på momentet specialpedagogik inom ramen för lärarutbildningen.Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hälsoämnet?Vilka uppfattningar har lärare kring den utbildning de har fått inom specialpedagogik i lärarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlästs. Vidare har överstrykningspennor använts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frågeställningar där teoretiska perspektiv använts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lärare inom idrott och hälsa vill förhålla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av särskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hälsoämnet beskrivs som en utsatt miljö och särskilt svårt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.