Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet är, och har börjat reflektera över hur det används.

Denna studie syftar till att söka samband mellan människors bakgrund vad gäller uppväxtförhållanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsättningar och olika former av missbruk av alkohol, läkemedel och narkotika. Hur inträdet i olika drogkulturer kan tänkas ha påverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrån givna bakgrundsförhållanden samt huruvida och i så fall på vad vis, missbruket, när detta väl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons från den missbrukande människans omgivning.Forskningsansatsen i studien är kvalitativ. Empirin bygger främst på strukturerade intervjuer med fem respondenter i åldrarna 23-32 år. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrån en förstudie i form av ett enkätformulär. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser?Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor.

Alla pedagoger möter någon gång elever som har primära koncentrationssvårigheter. Många står frågande och söker efter ett förhållningssätt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primära koncentrationssvårigheter och är utåtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien på de elever, som inte är diagnostiserade. I litteraturgenomgången beskrivs vad primära koncentrationssvårigheter är och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och även motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn ? och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass.

Examensarbetets syfte är att lyfta fram hur matematiklärare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har känt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lärare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie på fyra elever, två lärare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare år och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare år genom acceleration och berikning, medan den fjärde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmärksammad för den. En av lärarna arbetar enbart med enstaka åtgärder för enskilda elever och den andra läraren arbetar med klassintegrerad nivågruppering med enstaka åtgärder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har är att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sällan blir bra bemötta från början.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.