The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter. Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om.

Syftet är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehållsrik och meningsfull studietid, så de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nå syftet har en intervjustudie gjorts där nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som är viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mål och vara väl förberedd 2) Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att använda olika inlärningsmetoder..

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer.

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter.

Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger.