Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lÀrmiljön, bemötande och ÄtgÀrder under sin skoltid. Avsikten Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger pÄ öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgÄtt grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lÀrare som inte förstÄtt dem och inte heller haft nÄgon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver Àven lÀrare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlÀttat för dem under deras skoltid.

SyfteSyftet med denna studie Àr utvÀrdera effekterna i en undervisningssituation för lÀrare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lÀrarna fÄtt genom att delta i projekt Kompenserande datorhjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i nÄgra av kommunens grundskolor. I arbetet ingÄr ocksÄ en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lÀrarna fÄtt utbildning i.MetodStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning riktad till 83 lÀrare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgÄngar deltagit i gemensamma studiedagar och fÄtt en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNÀstan alla lÀrare anser att den utbildning de fÄtt i att anvÀnda dator och kompensatoriska hjÀlpmedel har gett dem bÀttre förutsÀttningar att möta elevernas behov. Man anser att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel ger eleven bÀttre förutsÀttningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjÀlpmedel. NÀstan alla anser ocksÄ att anvÀndningen av kompenserande hjÀlpmedel har stor betydelse för att stÀrka elevens sjÀlvförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjÀlpmedel förefaller hos lÀrarna vara större Àn vad arbetssÀtt och organisation i skolan tillÄter deras elever att anvÀnda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation Àr viktiga faktorer för att ett framgÄngsrikt arbetssÀtt ska kunna uppnÄs.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill Àven undersöka arbetssÀtt och undervisningsmetoder i de bÄda lÀnderna.Vilken inverkan har idrottslÀrarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever pÄ deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hÀlsa?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig idrottslÀrare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser en lektion i idrott och hÀlsa ut i praktiken dÄ funktionsnedsatta elever Àr med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av omrÄdet och ge möjlighet att komma ner pÄ djupet i Àmnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lÀrare i Sverige samt tvÄ lÀrare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

Syftet med detta examensarbete Àr att i positiv riktning pÄverka elevernas intresse för studieteknik och dÀrmed kunskapen om inlÀrning. Undersökningen gjordes i en gymnasieklass, Ärskurs 1, bestÄende av 18 elever. Metoden för undersökningen bygger pÄ intervjuer, en enkÀt samt observationer. NÀr man talar om studieteknik Àr inlÀrning en viktig del att ta hÀnsyn till. I bakgrunden till detta arbete tar vi dÀrför upp olika inlÀrningsstilar.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.