Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

Syfte och bakgrund: I Partille kommun tillÀmpas sedan flera Är tillbaka kommunens Partillemodell, en uppdragshandling, vilken syftar till en kvalitetssÀkring av skolans basÀmnen. MÄlet med modellen Àr att samla in information för att sÄ tidigt som möjligt kunna fÄnga in och stödja de elever som Àr i behov av stöd, sÄ att eleverna skall kunna uppnÄ kursplanernas mÄl i Ärskurs 9. Huvudsyftet Àr att analysera och undersöka data frÄn screeningen i tre utvalda klasser, finna de elever som inte blev godkÀnda pÄ denna och försöka hitta orsakerna till underkÀnda provresultat genom en analys av data samt en kvalitativ analys av intervjuer med pedagogerna. I förarbetet ligger Àven en analys av en enkÀtundersökning genomförd 2007 i kommunen, dÀr fokus ligger pÄ engelskÀmnets struktur i kommunen. Metod: Mitt val av metod Àr en tvÀrvetenskaplig analys, dÀr den kvantitativa delen fokuserar pÄ de givna resultaten frÄn enkÀtundersökningar och screening resultat.

Syftet med undersökningen Àr att ta del av personalens erfarenheter av förÀldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, frÄn förskola till Ärskurs fem. Undersökningen fokuseras ocksÄ pÄ vilken syn skolpersonal har pÄ förÀldrasamverkan och vilka förutsÀttningarna Àr för ett bra förÀldrasamarbete. I arbetet med elever med autism Àr det nödvÀndigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssÀttet. I ett förÀldrasamarbete behöver vi inta ett förhÄllningssÀtt som bygger pÄ ömsesidig respekt dÀr lyhördhet och empati Àr en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Detta arbete handlar om att kartlÀgga hur idébÀrarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrÄn idébÀrarna sjÀlva, men Àven utifrÄn aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébÀraren kan tÀnkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affÀrsplanen ser ut. Metoden vi anvÀnde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de Ätta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkÀtundersökning med olika idébÀrare.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Syftet med detta arbete var att försöka finna motiverande arbetssÀtt som möjliggör att lÀs- och skrivglÀdjen vÀcks/utvecklas i den klass dÀr vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen var förlagd höstterminen 2005. I teoridelen redogörs det dels för olika teoretiska utgÄngspunkter gÀllande vÄr syn pÄ kunskap och lÀrande och dels för de teoretiska utgÄngspunkter som motiverar vikten av arbetet med lÀs- och skrivundervisning i skolan. Slutligen redogörs Àven för olika teoretiska utgÄngspunkter vilka lett fram till valet att arbeta utefter ett tematiskt arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer av sÄvÀl elever som aktiva pedagoger i vÄr datainsamling. Elevintervjuerna lÄg till grund för utformningen av arbetssÀttet och syftet med pedagogintervjuerna var att ytterligare utveckla vÄrt kunnande inom lÀs- och skrivundervisning.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.