SkrivsvÄrigheter uppmÀrksammas alltmer i skolans vÀrld i dagens samhÀlle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lÀrare. Forskare menar att det skrivna sprÄket Àr en viktig förutsÀttning för att kunna kommunicera med omvÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att lÀrarna hjÀlper de elever som har skrivsvÄrigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock Àr detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvÄrigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, dÄ eleverna oftast inte vill skriva nÄgonting, dÄ de anser det skrivna fult och olÀsligt.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsÀtt utifrÄn mÄlsÀttningen en skola för alla i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. LÀrande och samhÀlle, Barn unga samhÀlle, Barn och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagoger ser pÄ mÄlsÀttningen en skola för alla och hur de arbetar utifrÄn den i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningar har gjorts pÄ specialpedagogers arbetsmetoder och hjÀlpmedel nÀr det gÀller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn mÄlsÀttningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika skolor samt utfördes det en observation.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd och gĂ„r en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lĂ€rare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvĂ€rldar och deras upplevelser. Deras berĂ€ttel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i Ă€mnet samt begreppen lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Teori:Som hjĂ€lp att förstĂ„ elevernas och lĂ€rarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvĂ€rldsfenomenologin som ansats för att fĂ„ en förstĂ„else för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvĂ€rldar. Inom livsvĂ€rldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förstĂ„else för mĂ€nniskors livsvĂ€rl-dar Ă€r det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lÀsstöd, ökat behov Àr termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det Àr inte ofta eleverna sjÀlva fÄr komma till tals och mycket har förÀndrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.