LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av sÀrskilt stöd krÀvs det en förstÄelse kring vilka faktorer som Àr framgÄngsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger pÄ resursskolor som har lÄng erfarenhet av att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd kan man fÄ kÀnnedom om vilka faktorer de upplever framgÄngsrika. Denna kÀnnedom kan öka förutsÀttningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljÀra skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi nÀrmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse kring pedagogernas upplevelse av framgÄngsrika och icke framgÄngsrika faktorer pÄ en resursskola, men Àven vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgÄngsfaktorer som trÀdde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och pÄ vilket sÀtt eleverna bemöts.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Den hÀr studien syftar till att belysa hur musiklÀrare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhÄller sig till sin egen musikundervisning. För att nÀrma mig musiklÀrarnas olika förhÄllningssÀtt valde jag att anvÀnda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklÀrare utgör en stor del av de teoretiska utgÄngspunkterna för studien. Jag har bland annat jÀmfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsÀttning inte pÄverkar mÄlet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsÀttning frÄn elever utan funktionsnedsÀttning Àr framförallt undervisningssÀttet och metoden.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Ute pÄ skolorna har vi upplevt att skolmiljön kan förbÀttras pÄ mÄnga punkter.För att kunna uppnÄ en god och trygg miljö i skolan, mÄste pedagogen se till den enskilde elevens behov och utgÄ frÄn elevens kunskapsnivÄ. Vidare visar det sig hur viktigt det Àr att pedagogen vid skolstart tar sig tid att lÀra kÀnna och ta reda pÄ varje elevs kunskaper och inlÀrningsförmÄga. Att fÄ eleverna delaktiga i hur skolan ska utformas Àr ocksÄ en viktig funktion att fylla för att alla ska trivas. Detta och mycket mer kommer att presenteras i rapporten ?En god och trygg miljö?.