Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen: Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.

    HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva  hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen:  Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.  För att fÄ en djupare förstÄelse över hur elever uppfattar begreppet har Àven intervjuer genomförts.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Matematiskt begÄvade elever Àr i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. DÀrför Àr det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och fÄr ?klara sig sjÀlva?. Syftet med denna studie Àr att synliggöra matematiskt begÄvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de sjÀlva lÀr sig bÀst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmÄga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begÄvade elever frÄn Är 4 ut för att medverka i denna undersökning.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

Syftet med arbetet Àr att belysa det behov av hjÀlp och insatser som skolorna anser sig behöva för att pÄ bÀsta sÀtt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvÄrigheter. Vi valde att intervjua Ätta personer, vilka möter dessa barn pÄ ett eller annat sÀtt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av bÄde pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas pÄ flera skolor samt att diagnosen inte sades ha nÄgon betydelse för insatserna för dessa barn..

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lÀrare anser att trygghet hos eleven innebÀr, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förÀndrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebÀr, mÀnniskans behov av trygghet, lÀrarens förhÄllningssÀtt och slutligen kÀnnetecken pÄ en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgrÀnsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrÄn kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur överlÀmningen frÄn grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende pÄ dess organisation samt dess informationsinnehÄll.Uppsatsen belyser Àven samsynen mellan dessa tvÄ skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna Àrspeciellt viktigt för att uppmÀrksamma elever i behov av sÀrskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt pÄ dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pÄgrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlÀmningen fungerar och i vilken utstrÀckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vÄr undersökningskommun har vÀl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlÀmningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlÀmnandeunderlagen som anvÀnds i kommunen Àr tydligaoch att den information som lÀmnas över till stor del Àr relevant och anvÀndbar. Allaintervjuade Àr eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlÀmningenför de elever som vÀljer att byta kommun nÀr de pÄbörjar sina gymnasiestudier.BetrÀffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de Àr dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger Àven attde inte har sÄ stor insyn i den angrÀnsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del Àr skilda verksamheter..