Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier frÄn modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmÀnhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hÀlsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledningen i grundskolan. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning. Urvalet bestÄr av 260 elever frÄn en kommunal gymnasieskola i en stor stad i SkÄne. Etthundra elever besvarade enkÀten. Resultatet i detta examensarbete visar att nÀstan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvÀgledning.

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Vi lever i ett samhÀlle som har förÀndrats snabbt under kort tid. Idag efterfrÄgas individer som Àr flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat Àr den som ska forma elever till det samhÀllet efterfrÄgar. Samtidigt ingÄr eleven i en grupp vars sammansÀttning kan se olika ut. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess pÄverkan pÄ elevernas studieresultat.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklÀrare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlÀnda elevernas olika behov. Fokus var frÀmst pÄ anpassning men studien sökte Àven svar pÄ om det fanns andra faktorer som enligt engelsklÀrarna var av betydelse för den nyanlÀndes skolframgÄng i Àmnet engelska. Ytterligare tog studien reda pÄ vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlÀnda eleverna enligt engelsklÀrarna. De empiriska metoderna som har anvÀnts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkÀtfrÄgor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lÀrarperspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..

I början av 1990-talet debatterades vÀrdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dÄvarande borgerliga regeringen beslutade föreslÄ att den nya lÀroplanen för det offentliga skolvÀsendet skulle vila pÄ demokratins grund och ocksÄ innehÄlla en uttalad vÀrdegrund. Syftet med denna studie Àr att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur vÀrdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny lÀroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehÄll. ForskningsfrÄgorna handlar sÄledes om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehÄllet och begreppet ?vÀrdegrund? innan beslutet om den nya lÀroplanen antogs av Riksdagen.