Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan ett företags produktionsfilosofi och utformningen pÄ ekonomistyrningen som nyttjas. Ekonomistyrningen Àr dock trögrörlig och förÀndras oftast inte i samma takt eller utstrÀckning som verksamheten. Detta kan skapa problem dÄ de initiativ som företaget vill genomföra fÄr bÀttre genomslagskraft om de stöds av ekonomistyrningen. Kretskort AB har pÄbörjat en implementering av Lean och har Ànnu inte sett nÄgra förÀndringar i ekonomistyrningen. Efter de förÀndringar som har skett borde det dock finnas behov för en anpassad ekonomistyrning. Syfte: Syftet med denna studie Àr att faststÀlla vilka behov av förÀndrad ekonomistyrning som har uppstÄtt vid implementeringen av Lean vid Kretskort AB.

Den hÀr studien syftar till att utveckla kunskap om hur lÀrare ser pÄ begreppet likvÀrdig bedömning vilket Àr intressant eftersom bedömning och likvÀrdighet Àr stÀndigt aktuella Àmnen i skoldebatten. FrÄgestÀllningarna rör sig om vad likvÀrdig bedömning innebÀr för lÀrare och vad som Àr betydelsefullt för den likvÀrdiga bedömningen. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. Teoretiska utgÄngspunkter Àr sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; SÀljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus pÄ likvÀrdighet och alla elevers rÀtt till utveckling dÀr bedömning Àr dynamiska kulturella processer som kan anvÀndas som verktyg för lÀrande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lÀrare dels uttrycker att det Àr omöjligt att uppnÄ likvÀrdig bedömning och dels att likvÀrdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lÀrande och utveckling. Slutsatser som dras Àr att likvÀrdig bedömning har olika betydelser beroende pÄ de studerade lÀrarnas kunskapssyn.

PÄ uppdrag frÄn sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartlÀggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömÀrken lÀngs VÀstkusten och VÀnern.Bakgrunden Àr att Sjöfartsverket har inlett en utredning gÀllande dessa sjömÀrkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och Àldre dragits in. En översyn av befintliga sjömÀrken Àr pÄkallat, dÄ dess funktion och behov kan ifrÄgasÀttas. VÄrt examensarbete handlar om att utifrÄn ovan perspektiv belysa detta förÀndrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket.VÄr uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sÄdan bedömning kan ske samt för en begrÀnsad kust strÀcka genomföra bedömning utifrÄn de av oss framtagna bedömningsgrunderna.Detta har skett utifrÄn bÄde ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv..

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund: Att vara nÀrstÄende vid livets slut och att förlora en av sina nÀrmaste Àr oftast mycket svÄrt. NÀrstÄende kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vÄrden grundar sig pÄ fyra hörnstenar dÀr en Àr stöd till nÀrstÄende. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till nÀrstÄende en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vÄrd.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/Är i Sverige och Àr den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke pÄverkar inte enbart patienten utan Àven de nÀrstÄende stÀlls inför en helt ny roll. Det Àr dÀrför av största vikt att sjukvÄrdspersonalen Àr lyhörda Àven inför nÀrstÄendes behov av information och stöd sÄ att de kan sÀtta sig in i sin nya roll som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov av information och stöd nÀr en familjemedlem drabbas av en stroke utifrÄn nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.