Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om tvÄ förskolors förutsÀttningar nÀr det kommer till att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas kunskaper om barn i behov av sÀrskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika mÀnniskor som ska verka för barns bÀsta. FrÄgestÀllningarna som undersökningen grundar sig pÄ Àr: Vilken kunskap har förskollÀrarna nÀr det gÀller att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp sÄ som kunskap, samarbetet och nÀrheten till chefen.

Prostatacancer Àr klassad som en av de vanligast förekommande tumörsjukdomarna bland Àldre mÀn. Sjukdomen kommer inte enbart pÄverka den drabbade utan hela familjen involveras. Detta stÀller krav pÄ att sjuksköterskan har kunskap gÀllande patienter och makar. Syftet med studien var att belysa omvÄrdnadsbehov hos makar nÀr maken drabbats av prostatacancer. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ forskningsartiklar frÄn databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Skolan ska ge alla elever en likvÀrdig utbildning dÀr alla elever utifrÄn behov ska fÄ den stöttning som behövs för att uppnÄ de avsatta mÄlen. Vissa elever uppnÄr mÄlen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvÄrigheter och behöver mer stöttning för att uppnÄ mÄlen. Elever i matematiksvÄrigheter Àr ett relativt generellt begrepp som Àr svÄrt att identifiera. MatematiksvÄrigheter med bakomliggande diagnos som orsak Àr dock ingen exakt definition dÄ Àven elevers vardag pÄverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur undervisande lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt vilka former av stöd och hjÀlpmedel de anvÀnder i detta arbete.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Allt fler mÀnniskor vÀljer att vÄrdas i sitt eget hem och vÄrden blir allt mer avancerad. Till detta tillkommer att befolkningen blir allt Àldre vilket medför ett ökat tryck pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Alla personer har individuella behov som ska uppfyllas för ett fungerande i dagligt liv. Att drabbas av sjukdom kan innebÀra svÄrigheter att kunna fÄ dessa behov tillgodosedda. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av behov hos Àldre personer som bor hemma med omfattande hjÀlp och stöd i dagligt liv.

Det Àr betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hÄllbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just mÄlgruppen mellanchefer besitter en komplex position dÄ de Àr under ett högt tryck av krav, bÄde frÄn de undre och de övre nivÄerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det Àr möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd pÄ deras respektive arbetsplats. Studien tillÀmpade en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.