Syftet med studien var att undersöka explicita och implicita attityder till överviktiga människor samt om och i så fall vilken betydelse ålder, kön och vikt har i denna relation till varandra. Utifrån tidigare forskningsresultat om attityder och övervikt predicerades en skillnad mellan explicita och implicita attityder till överviktiga, där äldre har en mer negativ attityd till överviktiga än yngre, att kvinnor är mer negativa än män och underviktiga är mer negativa än normal- och överviktiga. I vår studie användes IAT (Greenwald, McGhee & Schwartz, 1999) för att mäta försökspersonernas implicita attityder och en kort version av ?Fat Phobia Scale? (Bacon, Scheltema & Robinson, 2001) för att mäta deras explicita attityder. Studien omfattade 68 försökspersoner med en medelålder på 32 år och där 31 var män (46%) och 37 var kvinnor (54%).

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur. Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar: ? Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer.

Denna studie syftar till att få en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. Således valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Vår metod bestod av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer i två fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansåg sig vara positivt inställda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jämlikt med och ha samma rättigheter som heterosexuella. Dock visade det sig också att ungdomarna, trots denna uttalade positiva inställning mot homosexuella, även gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet är motbjudande. Resultatet visade också att flickorna var mer positivt inställda till homosexuella än pojkarna, samt att ungdomarna med utländsk härkomst var mer positivt inställda än vi väntat oss..

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer.

Titel: Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityder Författare: André Karpelius Handledare: Gun Persson Sammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar. Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar.

Blohmé, P & Kristiansson, A. Förekommande attityder gällande hepatit B & C mellan diagnostiserade patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Hepatit B och C är infektioner som förekommer världen över.

Attityder kan vara ett stort problem när sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenter ska vårda patienter med HIV och AIDS. Bakgrunden delas upp i en medicinsk del och en del som handlar om vårdandet. Den medicinska delen handlar om hur smittan uppkommer, hur den sprider sig samt hur de första symtomen visar sig. I den del som handlar om att vårda tas det upp hur sjuksköterskan kan påverka vårdrelationen. Det tas upp vad en vårdrelation innebär.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga vregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta.

I detta arbete undersöktes och jämfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever på fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som är ett omdiskuterat flervalstest från USA som ska mäta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom många undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes också elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes på elever som precis börjat åk 1 och på äldre elever som läst kursen Fysik A inom båda programmen. Resultatet av undersökningarna är att eleverna på fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet än eleverna på naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik är dessutom mer positiv på fysikprogrammet men eleverna på naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning.Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår.