Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Syftet med vår studie är att kartlägga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgångsrikt används av distanselever. En jämförelse görs härmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning.Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjälp för de olika utbildningarna som erbjuder studier på distans att känna till hur deras elever väljer att studera och vilka faktorer som påverkar deras resultat.Inom forskning kring inlärning finns det en rad olika inlärnings-stilar som vi har förankrat vår undersökning i och kunnat påvisa vilka faktorer och förutsättningar som kan sägas öka förutsättningarna för att lyckas i sina studier. På samma gång har vi kunnat påvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever.Vi har använt oss av främst kvantitativ metod och samlat in data med hjälp av en enkät. Enkätens två huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsättningar och studieteknik, samt att mäta elevens självförtroende via en etablerad enkät (?Rosenberg?).

På hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning på matematik i skolan på grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut på fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lärare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv på frågan varför elevernas resultat blivit sämre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik är meningsfull?Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt eleven i årskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för Elevens vardag och jämföra det med det uppdrag som läroplanen uttrycker avseende matematikämnet och matematikundervisningen.

BakgrundTotal höftledsoperation är en vanlig och oftast komplikationsfri operation där patienten kan gå från en smärtfylld vardag till en smärtfri vardag. Operationstekniskt skulle en del patienter kunna gå hem väldigt snart. Dock har vi inte kunskapen om vad som krävs för att komma dit. Ett steg i den riktningen är att införa personcentrerad vård där patienten och vården utvecklar sitt samarbete. General Self-Efficacy Scale och Tampa Scale for Kinesiophobia, som mäter rörelserädsla, är två instrument som kan ge information om vilka patienter som behöver mer stöd i sin rehabilitering.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Den kanske mest markanta skillnaden mellan människan och övriga djurarter är förmågan att skapa idéer. Utifrån hennes tidigare erfarenheter skapar människan en föreställning om hur någonting hon inte tidigare upplevt kan komma att se ut. Det kan röra sig om allt från en social händelse, till en fysisk aktivitet, till en ny produkt. Denna process pågår kontinuerligt i våra liv utan att vi tänker på hur unik den. Förmodligen är idéskapande något så självklart i vår vardag att vi förbigår att reflektera kring fenomenet i sin helhet.

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem.

Bakgrund:När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.