Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra.

Enligt Erving Goffman kan man se samhället som en teater där vi alla spelar roller och försöker göra intryck på varandra. Likaså har eleverna roller i klassrummet och då gruppen är viktig för individen påverkas eleven av de normer och förväntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lärande och självbild. Syftet med denna uppsats är att ge lärare en djupare förståelse för huruvida rollerna påverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lärande.Metoden är kvalitativ och jag har använt mig av det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio år gamla och gick därmed i år fyra.I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de märks och upprätthålls under lektionerna.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Titel:                                   Kvinnors upplevelse av övervikt och fetmas påverkan på deras                               vardag - en analys av bloggar skrivna av kvinnor.Författare:                         Wigholm, Ann-Marie; Österlund, FeliciaInstitution:                         Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/Kurs:                 Examensarbete i omvårdnad, 15 hpHandledare:                      Lund, Annelise, TillyExaminator:                      Brovall, MariaSidor:                                 23Datum:                               150422Nyckelord:                         Fetma, hälsa, lidande, ohälsa, övervikt Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat och blivit ett folkhälsoproblem i samhället. Problemet kan leda till lidande hos individen, både fysiskt och psykiskt. För att bibehålla en god hälsa och undvika övervikt eller fetma har sunda levnadsvanor stor betydelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienten, för att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.