I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker imatematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefären tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler.

Denna studie undersöker vilka arbetssätt skolor använder för att vända frånvaro till närvaro för att skapa förutsättningar för elevens lärande.  Det övergripande syftet med studien är att kartlägga skolors arbete och processer med att få elever med långvarig frånvaro att bryta mönstret och åter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brännpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frånvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrädare för  elevhälsoteamen vid fyra skolor i två kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer på flera nivåer, anpassning av kraven till elevens förmåga, ett långsiktigt arbete och frånvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgångsfaktorer..

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan från och med juli 2008 som varje elev har rätt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansåg att skriftliga omdömen inte var märkvärdigare än ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestämmelsen av skriftliga omdömen påverkat lärarnas uppdrag, vad lärarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lärarna trodde att omdömen skulle få i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer då muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lärare verksamma i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsättning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i Elevhälsan. Där av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs län vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet identifierades i två kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information från andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete är viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsättning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan både i Elevhälsan och mellan kommun och landsting påverkar eleven i skolan..

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt.En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal.Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro..

Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstrationvid övningskörning.Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligareproblemställningar var.Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid avelevens körlektion?Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej.Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar.Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration.