Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Vårt syfte med denna undersökning var att beskriva lärares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt läromedel. För att komma fram till svaret på denna frågeställning började vi med att behandla aktuell forskning i ämnet. Vidare intervjuade vi fem lärare för grundskolans mellanår utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning används skönlitteratur i undervisningen? Hur används skönlitteraturen i undervisningen? På vilket sätt berikas eleverna enligt lärarna av att skönlitteratur används som läromedel? Vår undersökning visar att lärarna uppfattar och använder skönlitteratur som ett av flera relevanta läromedel i sin undervisning. Alla informanter poängterade vikten av att väcka och motivera elevernas läsintresse med anledning av att läsande elever uppvisar bättre färdigheter i samtliga skolämnen.

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhället och således även i skolan. Vi har träffat på dessa elever både i den vanliga grundskolan och i särskolan. Syftet med studien är att beskriva två olika nätverk kring sådana elever, en i grundskolan och en i särskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. Huvudfrågor och problem-formulering är: Vilka är de olika delarna som ingår i ett nätverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka är de viktigaste insatserna för eleven? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på metoderna intervju och observation.

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre.Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material.

Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ?söka information från olika källor och värdera dessa? (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:-       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet?-       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet?-       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet?Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav.

Sammanfattning Som lärare möts jag varje dag av elever som säger att de är studiemotiverade eller att de inte är studiemotiverade. Det är inte så att de alltid använder ordet studiemotivation utan uttrycker det på olika sätt. Vissa elever arbetar medvetet och energiskt medan andra arbetar mindre målmedvetet. Till detta finns flera förklaringar men en av bidragande orsaker är studiemotivation. Jag är intresserad av att veta vad som får dessa elever att agera som de gör vare sig de känner sig studiemotiverade eller inte. Syftet med studien är att undersöka om läraren kan påverkar elevers studiemotivation, och i så fall hur? Syftet är även att studera hur studiemotivation respektive frånvaro av studiemotivation ter sig hos eleven. Studien är en kvalitativ studie i form av en halvstrukturerad intervju.

Rapporten beskriver en longitudinell studie av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande om lärande i vardagslivet och i skolan. Syfte är att beskriva och lyfta fram variationer av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande mot bakgrund av skolans styrdokument. I litteraturdelen beskrivs styrdokument i ett historiskt perspektiv, tidigare forskning, framtidsperspektiv samt en teoretisk utgångspunkt för studien. I den empiriska delen beskrivs den fenomenografiska ansatsen där föräldrar uttryckt sina tankar i djupintervjuer vid två olika tidsperioder. Resultatet har analyserats och därefter kategoriserats och kategorierna presenteras därefter i hierarkiska eller horisontella kategorier.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärarna anser om modersmålets betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att ta reda på om lärarna tror att goda kunskaper i modersmålet ökar elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Jag är också intresserad av att få veta om lärarna anser att det finns andra faktorer som påverkar de flerspråkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat åtta lärare som alla undervisar på en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmål än svenska. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lärarna anser att kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för andraspråksinlärningen och för elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.