En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning.Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna.

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om svagpresterande ? högpresterande, tysta ? pratiga, pojkar - flickor missgynnas av befintliga läromedel och arbets/lärosätt. Är det relevant att läsa språk när det finns verktyg som Google ?translate? och mer avancerade talsyntesprogram. Hur motiveras eleverna när det inom 5 år beräknas att alla böcker finns i en Laptop som både kan översätta och läsa upp texten på olika språk och dialekter.

Syftet med vår undersökning var att få en ökad förståelse för pedagogers olika syn på läxor och hur de motiverar användandet av dessa. Vår undersökning, som är av kvalitativ karaktär, är baserad på intervjuer med pedagoger verksamma i skolans år 1-5. Vår slutsats av undersökningen är att de pedagoger vi intervjuade inte använde sig av läxor oreflekterat eller av tradition, utan att de istället hade klara åsikter om läxor. Resultatet visar också att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av individuellt utformade läxor. Vad gäller huruvida läxan påverkar elevens lärande positivt skiljer sig pedagogernas uppfattningar åt.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förändra elevens syn på tilltron till det egna tänkandet i matematik. Vårt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfällen. Den metod vi valde att använda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgångspunkt. För att få svar på våra frågor använde vi oss av reflektionsfrågor till eleverna vid undervisningstillfällena och vi observerade dessa tillfällen med hjälp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går.

SammanfattningStudien syfte är att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser från socialtjänsten har upplevt sin skolgång. Utifrån mitt syfte har jag utgått från frågeställningarna: Hur beskriver informanten de omständigheter/faktorer som har påverkat hennes självbild/lärandeidentitet i skolåldern? Vilken bild av skolan som en plats för lärande/social arena träder fram i elevens berättelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats är socialkonstruktionism och stämplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en människa formar sin identitet och självbild i förhållande till samhället och i relationer med andra människor.Som metod användes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för någon förståelse av sig själv och den sociala värld den lever i. Elevens berättande har varit i fokus, men berättelsen kan också ses som samproducerad eftersom den har växt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lärare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhällsvård formar sin identitet och sin bild av sig själv både i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper.

Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan. Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F ? 6 skolor och en specialpedagog på en 7 ? 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.  .

Utvecklingsarbetet syftade till att öka elevernas intresse för motionsidrott. Detta genom att låta eleverna först prova på och sedan själv fördjupa sig i en valfri motionsidrott. Arbetet genomfördes under en sjuveckorsperiod på vår slutpraktik med två åttondeklasser. Vi planerade fyra lektionspass med fyra olika motionsidrotter. Motionsidrotterna som presenterades var: Terränglöpning, crosstraining, stavgång och gruppträning.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare. Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen. Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.