Mitt arbete beskriver tillvägagångssättet för hur ett åtgärdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. När man arbetar med barn i behov av stöd är det viktigt att söka stärka barnens självuppfattning och självtillit genom att utgå från deras starka sidor. Åt- gärdsprogram upprättas under ett möte med elever och föräldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mål, tillvägagångssätt och ansvariga.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare..

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ?Hitta Ord? kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt. Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillärare ser på och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde ämnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gånger. Jag ville förstå vad planering innebär samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lärare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillärare i Västerbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag ställer mot intervjuresultaten. Jag frågar vad lärarna anser att elevens planering innebär, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsätter den.

Utgångspunkten för vårt arbete var vår övertygelse om att självförtroendet inverkar vid elevers läs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jämförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn på vilka faktorer som är betydelsefulla för elevens självförtroende i samband med läs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jämförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog på så vis reda på deras åsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens självförtroende påverkar dess läs- och skrivutveckling vilket även förstärks av författarna i litteraturgenomgången. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, är betydelsefulla för elevens självförtroende är främst hemmet och föräldrarna, krav och beröm.

Undersökningen som presenteras i denna uppsats har genomförts i syfte att utröna vilken status elever med ett annat modersmål än svenska upplever att deras modersmål har, samt om denna upplevda status har något samband med elevens inställning till det egna modersmålet och till svenskan. En enkätundersökning med 110 elever samt fyra kvalita-tiva intervjuer ligger till grund för de resultat som presenteras.Undersökningen visar att elevernas upplevelse av modersmålets status är högst varierande. Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av modersmålets status och elevens inställning till modersmålet. De elever som anser att deras modersmål har hög status har generellt en mer positiv inställning till sitt modersmål än de elever som upplever att det har låg status. Undersökningen visade inte på något signifikant samband mellan modersmålets status och elevens inställning till svenskan.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven träning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tänkande och få eleven att lära sig baskunskaper. Med hjälp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har på elevens lärande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bäst svarar mot undersökningens frågor..

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.