Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Simulering är en viktig del av utvecklingsarbetet för nya datorkort hos Centre of Excellence - Computers på Saab AB i Jönköping. Ju tidigare i utvecklingsarbetet som defekter och svagheter hos designen hittas desto enklare och mindre kostsamma blir ändringarna att införa. På CoE används simulerings och analysverktyget HyperLynx från Mentor Graphics för att simulera alla kritiska nät. På så sätt kan svagheter hos en design hittas redan innan prototypstadiet.För att simulatorn ska vara användbar krävs dock en kunskap om hur dess resultat korrelerar med verkligheten. Det leder till den övergripande frågeställningen för detta arbete, hur väl överensstämmer HyperLynx simuleringsresultat med verkligheten? Frågeställningen besvarades genom att jämföra simuleringsresultat med motsvarande uppmätta signaler på ett testkort.Resultaten visar att HyperLynx håller en mycket god kvalitet.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra respondenters syn på hur körsång har påverkat deras välbefinnande. För att uppnå syftet har vi valt följande forskningsfrågor: Hur beskriver respondenterna att de mår före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsång påverka respondenterna på kortare, eller längre sikt?  Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsångare på icke-professionell nivå. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema..

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Syftet med denna studie är att titta på samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förändra synsättet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Vi valde att använda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom två individer utav informanterna bor i Vitryssland. Därför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera på, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgång till har varit väldigt begränsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrån våra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att åka till Vitryssland och få ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det är med en bra kommunikation men även att få förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet därigenom ett bättre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, stigmatisering, tillgänglighet och hinder, jämlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaklasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochrektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur instrumentalpedagoger motiverar elever att öva på sina instrument för att utveckla musikaliska färdigheter. Forskningsfrågorna i vår studie var följande: Vilka faktorer anser instrumentalpedagoger vara viktiga för att eleven skall bli motiverad att öva? Hur gör instrumentalläraren för att uppmuntra eleven att öva? På vilka sätt uppfattar instrumentalpedagoger att elevens övning påverkas av musikaliska förebilder? I denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie. I studien har vi intervjuat sex verksamma instrumentalpedagoger vid två olika Kulturskolor i Norrbottens län. Studien visar på att det finns många olika faktorer som är viktiga för att eleverna skall bli motiverade att öva.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten..

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.